Artiklar

Israel – utvalt att tjäna andra


Nedanstående är blott ett litet urval av de mest grundläggande aspekterna av Israels insatser för att bistå människor världen över. Varenda individ på jorden borde känna tacksamhet för något som han/hon har fått via det judiska folket. Men bristfällig förståelse bland nationerna om Israels utvaldhet har snarare väckt avund än tacksamhet.

Alltsedan urminnes tid har de icke-judiska folken varit inbegripna i kamp om makt och överhöghet. När en nation blivit tillräcklig stark, erövrade den helt sonika en svagare nation eller tvingade denna att betala lydrikesskatt. Sorgligt nog betraktar vissa nationella eller religiösa grupper idag Israel ur samma styrkeperspektiv. Men Israel strävar inte efter världslig makt, utan efter att i lydnad mot sin Gud bistå mänskligheten.

Människans intresse fokuseras automatiskt på jordiska ägodelar och landvinningar. Man frågar sig: Vad kan Israel göra för oss? Israel hjälper! Nämn en jordbävning, översvämning, annan tragedi eller naturkatastrof då Israel inte omedelbart funnits på plats för att bistå med hjälp! Tänk på tsunamin i Indonesien 28 september och dess 2.000 dödsoffer, 5.000 saknade och 110.000 hemlösa flyktingar. Israel skickade ett team av akuthjälpspersonal inom bara några få dagar.

Jag har personligen hört från afrikanska regeringsledare hur tacksamma de är för israelisk assistans och utbildning inom jordbrukssektorn, inte bara med trädplantering och grödor, utan i synnerhet med installation av bevattningssystem.

När det gäller teknologiska landvinningar – från smarta telefoner till cyberteknologi – är Israel världsledande.

Ännu mera betydelsefull är hälsovårdssektorn. Även i detta avseende utför judiska läkare enorma tjänster för mänskligheten. Jag kände till sådana fall i Polen, Tyskland och andra länder redan före Andra världskriget. (Många av våra läsare kan bekräfta detta.) En israelisk läkare har ägnat årtionden åt att i Afrika ge ögonbehandling åt tusentals människor som hotats av blindhet på grund av infektioner som spritts via insektsstick.

Jag känner läkare och kirurger i Jerusalem som idag är världsberömda. En professor (som jag var patient hos) är så berömd att han utför operationer utomlands via internet. Och trots berömmelsen kallas de i sina synagogor till Torah-läsning precis som alla andra och tilltalas av församlingsmedlemmarna med förnamn.

Vi kan se att i jämförelse med andra trossamfund har fler judar än någon annan grupp mottagit Nobelpris. Håller inte den Evige sitt löfte om att välsigna Abraham, Isak och Jakob (Israel)? Jo, sannerligen – intill tusende generationen!

Beakta: att tjäna mänskligheten såsom Gud vill, innefattar ande, själ och kropp. Och än en gång: Israels utkorelse och kallelse gäller hela världen, ty Israel är ”till ett förbund för folket, till ett ljus för hednafolken” (Jes. 42:6).

Vår evigt trofaste Gud har utvalt Israel som sitt språkrör för att bära det himmelska frälsningsbudskapet till världens folk, till en värld som dyrkade hundratals gudar (avgudar), inklusive himlakroppar, stadsgudar, ökengudar, djurgudar och gudar tillverkade av guld, silver eller sten, oförmögna att vare sig höra eller tala. Genom Israel skulle den här världen bli åsyna vittne till att det existerade en oändligt kärlekfull, sann Gud, Skaparen. ”Du är min tjänare, Israel; genom dig vill jag förhärliga mig… Jag skall sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du skall bli min frälsning intill jordens yttersta gräns” (49:3, 6).

De skriftliga budskapen om denne sanne Gud förmedlades av Mose och profeterna. Beakta de Tio Orden. Tänk på de bibliska profeternas undervisning. Våra kristna vänner vet: Jesus, världens frälsare, var jude! Han sade: ”Frälsningen kommer från judarna” (Joh. 4:22). Nya testamentet nedtecknades av judar, och där står: ”Guds ord har anförtrotts åt dem” (Rom. 3:2). Alla bibeltroende, alla kristna, borde se att deras rötter finns i den judiska tron och älska detta folk som bärare av Guds frälsningsbudskap.

För Israel är det otvivelaktigt något obeskrivligt stort att få vara utvald av den Allrahögste. Det är något som judar inte kan underskatta, ty de utvaldes trots att de var ”mindre än alla andra folk” (5 Mos. 7:7). Gud säger själv: ”Israel är min förstfödde son” (2 Mos. 4:22). Men juden ringaktar inte den kristne. Må den kristne likaledes inte betrakta juden med missunnsamhet, svartsjuka eller misstro. Må Guds Ande leda alla i kärlek och ödmjukhet.